Start 2 Björkö - Mosstorp - Ystad:
Avresan blev iallafall uppskjuten en vecka och istället fick Sverker både Henrik och Linda med sig ner till kusin Carl-Lois på Mosstorp där Tobias, Linda och jag anslöt för att fira Sverkers födelsedag. Färden fortsatte med Linda som besättning i några långa etapper med bra vindar längs kusten ända ner till Ystad och besök hos familjen Swenson.
Ystad - Kielkanalen - Leuwarden - Oostende - Cherbourg:
Besättningsbyte i Ystad. Linda for hem för att åka vidare till Holland och möte med familjen Last från Florida. Lena ansluter för några veckors efterlängtad semester. Det blev en jättefin försmak av hur det skulle kunna bli när RESAN börjar på riktigt. Visseligen kunde vädret ha varit trevligare men vad gör det när upplevelserna är många och spännande.
Kielkanalen var första etappmålet med första slussningen. Efter alla farhågor om besvärligheter så blev det ett antiklimax med en vattenskillnad på ca 5 cm.... Kielkanalen passerade vi på två dagar då man bara får färdas i dagsljus. Färden är stillsam och ganska händelselös i ett platt tyskt landskap med några byar och småstäder längs färden. I Brunsbuttel slussades vi ut i Elbe och så småningom ut på Nordsjön som visade sig från sin snälla sida.
Fortfarande mest motorgång pga för lite vind under en första lång etapp med nattsegling ner mot Holländska kusten. Spännande och lite otäckt då vi kryssade mellan mängder av fiskebåtar som snurrade runt som färgglada julgranar med trålar och nät långt bakom sig. Fram mot gryningen blev det en tät dimma och plötsligt stämde inte sjökorten på datorn - vi kände en sandbank under kölen absolut som inte
borde vara där! Sandbankarna flyttar sig!
Vi hade iallafall tur då vi i dimman urskilde en fiskebåt som vi snabbt satte kurs mot och följde så nära vi kunde i 50 - 100m sikt. När vi närmade oss land lättade dimman och vi kunde gå in i första hollandska slussen in i kanalerna. Färden på kanalerna var en sagolik idyll - sakta tuffade vi fram mellan kossor, väderkvarnar och små dockskåps-prydliga byar och städer. Överallt fanns mycket att se och behövde man något eller blev sugen på något att äta var det bara att förtöja en stund vid närmaste brygga eller strandkant. Glada och vänliga människor överallt. Här ska vi tuffa fram när vi blir gamla!Via Oostende med besök hos Carl fortsatte vi längs Belgiska och Franska kusten med stopp i många trevliga hamnar. Tidvattensnavigeringen var rolig och fungerade bra. Vi kunde efter lite träning planera ankomster och avresor så att vi kom in och ut ur de olika hamnarna med nivåskillnader på upp till 8-10 m. Det hände i vissa hamnar att man somnade vid kajen men vaknade stående i gyttja 10 m längr ned! Resturangerna var många och maten för det mesta bra. Mest fastnar i minnet ostronen i Oostende och musselsoppan i Gravelines.